...
Låt mig slippa, låt mig slippa all rädsla jag klarar inte detta mer. Vill ni att jag ska gå under? Jag kommer gå under... jag kommer inte längre orka kämpa. Det är erat fel. Ni får mig att känna ångest. Låt mig få vara ifred är det inte så det alltid varit. Jag orkar inte mer låt mig slippa... vad får ni ut av att plåga mig? Lämna mig, jag har levt med er allt för länge. Om det är som ni säger, att slutet är nära låt mig då få uppleva det ensam. Jag kommer klara det... Allt kommer bara bli värre om ni tänker fortsätta väsa i mitt öra. Om ni bara lämnar mig kommer rädslan för det att försvinna. Och när den dagen kommer då jag skall möta rädslan.. då... då kommer jag ha glömt. Ni tänker väll inte utsätta mig för det nu? Låt mig slippa... bara några år till... tills jag slutat... då då kan jag möta den... den dagen blir jag frisk... till dess vill jag fortsätta leva på detta sätt... jag orkar inte att ni ska ändra på det... jag kan ge er * bara ni låter mig vara. Ni kan ta det bara ni låter mig slippa...
